Stillheten ligger i lagren.
Den 22 november vid Rådasjön låg dimman som ett mjukt täcke över vattnet. Solen hade precis börjat stiga och färgade horisonten i varma toner, medan sjön fortfarande vilade i kalla blå nyanser.
Två stenar bröt ytan.
Enkla former, nästan svävande i det stilla vattnet. Som om de inte riktigt hörde till – men ändå var helt självklara där de låg.
Dimman suddade ut gränserna mellan himmel och vatten. Upp och ner försvann. Kvar blev bara känslan av lugn.
Det är i sådana ögonblick allt förenklas.
Inga distraktioner. Inga krav. Bara närvaro.
