Den 2 juni vandrade jag genom Mölndals Kvarnby med kameran i handen och blicken sänkt mot marken. Kullerstensgatan, sliten av sekler av steg, bar på sin egen rytm – en stilla berättelse i sten.
I en dubbelexponering lät jag tiden smälta samman. Dimslöjan i bilden skapar en mjuk kontrast mot de hårda stenarna, och mitt i allt vilar ett ensamt grönt blad. En påminnelse om det levande i det historiska.
Det är något vackert i mötet mellan det organiska och det beständiga – mellan naturens skörhet och stadens robusta arv. I Kvarnbyn går man bokstavligen ovanpå historien, men ibland är det de minsta detaljerna som viskar högst.
