Det finns platser man sällan tänker på – platser som ligger dolda mitt i vardagen. Under Mölndals centrum rinner Mölndalsån genom en cirka 600 meter lång kulvert, en passage som de flesta aldrig ser.
Den här dagen följde jag med en vän som paddlade genom kulverten.
Mörkret där inne är kompakt, nästan totalt, men bryts plötsligt av ljuset ovanifrån. Där öppningen släpper in dagsljuset förändras allt – färgerna, känslan, riktningen. Det är som att två världar möts i samma rum.
Jag valde att fånga ögonblicket när paddlaren glider genom ljuset, mitt i övergången mellan mörker och ljus. Den mänskliga närvaron förstärker känslan av skala och kontrast – liten i det stora, men samtidigt helt central i bilden.
Det är något fascinerande med sådana här miljöer – där naturen fortsätter sin väg genom människans konstruktioner. Mölndalsån bryr sig inte om betong eller stad, den rinner vidare ändå.
