Den 21 maj besökte jag Högsbo pegmatitbrott i Göteborg, en plats som många passerar utan att känna till vad som döljer sig bakom den täta grönskan. Här finns spår av stadens industrihistoria, men också en miljö som nästan känns hämtad från en annan värld.
När man kliver in i det gamla brottet förändras känslan direkt. De höga bergväggarna reser sig runt omkring och ljuset filtreras in genom öppningar i berget. Kontrasterna mellan mörker och ljus blir starka, samtidigt som de råa stenytorna berättar en historia om både naturens och människans krafter.
Det som fascinerar mig med Högsbo pegmatitbrott är just mötet mellan natur och historia. Berget bär spår av brytningen, samtidigt som växtlighet långsamt återtagit platsen. Ormbunkar växer mellan stenblocken och dagsljuset skapar en nästan mystisk atmosfär i det som en gång var en arbetsplats.
Bilden handlar därför inte bara om platsen i sig. Den handlar också om perspektiv. Om att stanna upp, blicka uppåt och inse hur stor världen kan kännas när man låter naturen få tala.



