Den 30 juli stod jag högt ovanför Ålesund medan solen sakta sjönk ner bakom horisonten. Från utsiktspunkten breder staden ut sig som en mosaik av färgglada hus, smala sund och småbåtshamnar – omgiven av havet och de dramatiska fjällen som reser sig ur Atlanten.
Himlen exploderade i nyanser av rosa, lila och orange. Låga moln svepte in över fjälltopparna och skapade en nästan overklig siluett i bakgrunden. Det är just det som gör Ålesund så speciellt – mötet mellan stad, hav och berg i en och samma vy.
I skymningsljuset får stadens jugendarkitektur en mjukare ton, samtidigt som fjordlandskapet påminner om naturens kraft och närvaro. Ett ögonblick där det urbana och det vilda samexisterar i perfekt balans.
