Den 4 september vandrade jag genom Svartedalens täta skogar. Granarna stod tätt, nästan som pelare i en mörk sal. Plötsligt bröt solen igenom och fyllde skogen med ett mjukt, gyllene sken. Ljuset dansade mellan stammarna och fick mossan att glöda.
Svartedalen förknippas ofta med mystik och vild natur – och i sådana här ögonblick känns det som om skogen bär på hemligheter som bara väntar på att upptäckas.



