Naturfotografer – kan meddelas i en teaterviskning – är ett säreget släkte. De naturfotografer jag känner sitter i en hydda av granris i tre veckor och väntar på att en havsörn ska hitta en utkastad gris. Och om en korp ska fotograferas måste svärmor och minst två grannat följa med till granrishyddan och sedan gå hem (ty korpen kan bara räkna till tre och kan inte hålla reda på om någon är kvar om fyra har gått in och tre gått hem). Eller också sitter han i ett kyrktorn i tre veckor och väntar på bra ljus. Tjugo sekunder innan ljuset kommer ställer sig en postbil framför objektet. Naturfotografer är professionella och besatta människor.
Jag känner inte till i vilken grad Anders Järkendal och Mikael Svensson delar denna besatthet, men jag har mina misstankar, för boken En timme från Götaplatsen (Gullers förlag) vimlar av vackra bilder. Därtill är Roger Olssons texter vackra.
Bokens idé är alltså enkel. Eftersom människor har en tendens att behöva åka till Sarek eller Madagaskar för att få en naturupplevelse har upphovsmännen i stället gått för att söka skönheten inom en radie av en timme från Götaplatsen. Det blir Amundön, Björkö, Finnsjön, Fiskebäck, Fjärås Bräcka och mycket annat. Det är vågor som slår över granit, snörök över havet, förgyllt solljus i en björk, långhåriga kossor, rimfrost, höstackar, ljunghedar och en och annan grillad korv i närbild. Texterna är lugna, meditativa och lärda utan att vara pösiga.
Om man kan ha någon invändning mot boken är det att den inte vågar lita till dessa kvaliteter – bildernas och texternas skönhet – utan istället ängsligt måste ange busslinjer och GPS-koordinater i anslutning till kartor som visar hur man når utflyktsmålen. Det är helt onödigt. En bok som En timme från Götaplatsen är ingen bruksanvisning. Läsaren ska inte använda boken för att hitta till Amundön – själva skildringen är ju resan till Amundön. Det är mycket finare är en praktisk resehandledning och det är därför En timme från Götaplatsen kommer att vara värdefull även när buss- och färjeinstruktionerna inte längre är giltiga.
Kristian Wedel / Göteborgs-Posten