Under våren blir det lätt att man fotograferar många vitsippor. De dyker upp överallt – längs stigar, i skogsdungar och i naturreservat där marken plötsligt täcks av vitt.
Men ibland stannar man ändå till lite extra.
Den här bilden fotograferade jag vid Rådasjöns naturreservat när solen sakta gick ner över sjön. Ljuset mellan träden skapade stora mjuka cirklar i bakgrunden och den ensamma vitsippan böjde sig försiktigt mot kvällsljuset.
Det är egentligen ett väldigt enkelt motiv.
En blomma.
En solnedgång.
Men ofta är det just enkelheten som gör att en bild fungerar.
Jag tycker om lugnet i den här scenen. Hur den lilla blomman nästan verkar stå och titta mot solen innan dagen försvinner bakom träden. De varma tonerna från kvällsljuset tillsammans med den mjuka bakgrunden gav bilden ett nästan drömlikt uttryck direkt i kameran.
Under våren blir naturen snabbt intensiv med färger och nya motiv överallt. Då kan det vara skönt att ibland stanna upp vid något litet istället för att försöka fånga allt på en gång.
En ensam vitsippa vid Rådasjön räcker ganska långt.
