Den 4 februari stod jag vid kajen på Nya Varvet när blå timmen sakta tog över. Ljuset var svalt och stilla, och vattnet låg nästan orört. I förgrunden fångade jag den gula reptampen som hängde från kajkanten – grov, sliten och full av spår från sitt liv i hamnen.
I bakgrunden sträcker sig Älvsborgsbron över älven, men här får den spela en biroll. Den ligger mjukt ur fokus, nästan som en kuliss, medan repet blir bildens huvudperson.
Det är ofta i detaljerna jag hittar berättelsen. En reptamp är kanske bara ett bruksföremål, men i rätt ljus och i rätt sammanhang blir den en symbol för förbindelser, rörelse och stillhet på samma gång. Göteborgs hamn bär på många sådana små berättelser – man behöver bara stanna upp och se dem.
