Den 25 november vandrar jag i Änggårdsbergens naturreservat, bara en kort bit från centrala Göteborg. Här, mitt i det kuperade landskapet, försvinner stadens brus och ersätts av stillhet.
Solen letar sig ner mellan träden och skapar ett mjukt, gyllene ljus. Strålarna bryts i grenarna och faller över de kvarvarande höstlöven som ännu klamrar sig fast. Det är ett ögonblick mellan årstider – där hösten ännu inte riktigt släppt taget och vintern väntar strax utanför.
Ljuset är nästan drömlikt. Diset i skogen fångar solens strålar och skapar en varm, nästan eterisk känsla. Löven glöder i orange toner mot den mörka skogsbottnen och ger bilden en stark kontrast mellan ljus och skugga.
Änggårdsbergen är en plats för återhämtning och närvaro. Ett naturreservat där man kan vandra mellan små skogssjöar, höjder och tysta stigar – och ibland få uppleva just sådana här ögonblick, där ljuset förvandlar det vardagliga till något nästan magiskt.
