Ibland dyker det upp förfrågningar som är lite extra roliga att få. När OM SYSTEM hörde av sig och undrade om jag ville komma till Stavanger i Norge för att hålla ett bildvisning under Stavangers fotomässa.
Det var faktiskt ungefär 25 år sedan jag senast besökte den här delen av Norge. Jag har många fina minnen från den resan, så bara tanken på att få återvända gjorde förfrågan extra lockande.
Inför fotomässan fick jag fundera lite på vad jag ville visa och berätta om. Norge är ju känt för sina dramatiska landskap med höga fjäll, djupa fjordar och storslagna vyer. Själv ville jag istället ta med publiken till mitt eget närområde kring Göteborg och visa att det inte alltid krävs långa resor för att hitta intressanta fotografiska motiv.
Under rubriken Landskapet nära mig satte jag därför ihop ett föredrag med bilder från stadens miljöer, den karga västkusten, stilla sjöar och djupa skogar. Platser som jag ofta återkommer till med kameran och där ljuset, årstiderna och vädret ständigt skapar nya möjligheter.
Jag ville också berätta lite om mitt sätt att fotografera, hur jag försöker hitta det intressanta i det till synes vardagliga och varför jag gärna återvänder till samma platser gång på gång. Det handlar inte alltid om att hitta nya motiv, utan lika mycket om att upptäcka något nytt i det man redan känner till.
En annan del av föredraget handlade om glädjen att arbeta med egna bokprojekt. Jag avslutade därför med två kortare bildspel från mina böcker 100 nedslag i Mölndal och 101 nedslag på Hisingen. Två projekt där jag under lång tid har utforskat och fotograferat miljöer som ligger nära hemmet.
Eftersom vi även skulle ha en kortare fotopromenad under lördagen ville jag passa på att bekanta mig lite med Stavanger centrum i förväg. Det blev därför en härlig promenad från hotellet in mot stadskärnan, med kameran som sällskap.
Att promenera genom en stad med kameran i handen är något jag verkligen uppskattar. Man får möjlighet att upptäcka små detaljer, intressanta miljöer och motiv som man kanske annars bara hade passerat. Samtidigt kunde jag fundera på vilka platser som skulle passa bra att stanna till vid under lördagens fotopromenad.
Det var också ett trevligt sätt att återupptäcka Stavanger efter så många år. En stad som för mig kändes både ny och lite bekant på samma gång. Och precis som så ofta när jag är ute med kameran handlade det inte bara om att hitta de självklara motiven, utan även om att se de små detaljerna längs vägen.
Det är alltid lite speciellt att visa sina bilder för en publik på en annan plats, och dessutom i ett annat land. Bilder från miljöer som för mig är välbekanta kan upplevas på ett helt annat sätt av någon som aldrig har besökt dem. Just det tycker jag är en av de fina sakerna med fotografering – möjligheten att dela med sig av sitt eget sätt att se på omgivningen.
Och att få kombinera allt detta med ett återbesök i Stavanger efter 25 år gjorde förstås upplevelsen ännu lite mer speciell.
