Ibland finns de mest spännande fotomotiven på platser man kanske inte i första hand förknippar med naturfotografering.
Den 3 september gjorde jag ett besök vid Högsbo pegmatitbrott i Göteborg. En plats där människans tidigare verksamhet har lämnat tydliga avtryck i berget och skapat en miljö som skiljer sig från de skogar och sjöar jag vanligtvis fotograferar.
Inne i det gamla stenbrottet möts man av mörka bergväggar, grova stenytor och stora öppningar där dagsljuset letar sig in. Utanför har naturen tagit plats med tät grönska som bildar en fin kontrast mot bergets mörka insida.
Det var framför allt samspelet mellan ljus och mörker som fångade mitt intresse. Den stora öppningen till vänster släpper in dagsljuset och ger en inramning av den grönskande vegetationen. Längre in i berget försvinner detaljerna gradvis i skuggorna.
För att skapa ytterligare en dimension i bilden placerade jag en person med en ljuskälla längre in i bergrummet. Den lilla ljuspunkten blir ett blickfång och hjälper samtidigt till att visa hur stort utrymmet faktiskt är.
Jag tycker om den här typen av motiv där miljön i sig får berätta en historia. De grova bergväggarna, spåren efter brytningen och naturen som långsamt återtar platsen skapar tillsammans en speciell atmosfär.
Det är också en påminnelse om att intressanta landskap inte alltid behöver vara storslagna eller orörda. Ibland kan de finnas på platser där natur och mänsklig verksamhet möts.
Ett gammalt stenbrott, en öppning mot grönskan och en liten ljuspunkt i mörkret. Ibland behövs det inte mer för att skapa en bild med både djup och berättelse.
