Tänk att man kan skapa poesi av Mölndalsån. Varför skulle inte det gå förresten? Det gäller ju bara att få det gjort. Naturfotografen Mikael Svensson klarade det. Resultatet blev boken Mölndalsån från källan till Drömmarnas kaj.
För de genomarbetade texterna svarade Agneta Tjäder, erfaren journalist och författare från Ulricehamn. Tillsammans gick de i land med detta projekt. Med den äran. Det blir faktiskt intressant att följa med på Möndalsåns resa från källsjön i Töllsjö till utloppet i Göta älv. “Diskret blandar den sitt numera rena vatten med älvvattnet vid Drömmarnas kaj, där många båtdrömmar blivit förverkligade eller gått i kvav.” Det där med “numera rena vatten” får man kanske ta med viss reservation förstås. Renare är det garanterat än när det var som värst.
Annars kan man inte ha särskilt många reservationer mot boken. Berättandet följer inte bara åns geografiska lopp utan författaren/fotografen gör även djupdykningar i åns historiska virvlar. Åtskilligt har hänt runt detta vattendrag, inte minst genom industrialismens intåg. Den vackra boken hjälper säkert till att tvätta bort en del av den ironiska betoning med vilken man uttalat själva namnet; Mölndalsån. Det finns samtidigt en risk att de välexponerade bilderna förleder oss att tro att det enbart rör sig om en idyll.
Sören Gunnarsson (gunnarssonforum.blogspot.com)
En timme från Götaplatsen, femton utflykter runt Göteborg, Anders Järkendal, Roger Olsson och Mikael Svensson, Gullers, är en i grunden riktigt bra idé som kan förvaltas också i enklare form för andra städer. Varför drömma om fjärran upptäckter när omväxlande och rika naturupplevelser finns inom räckhåll med kollektivtrafik inom en timme från Götaplatsen?
Naturfotona av Järkendal och Svensson är poetiska, sköna, färgmättade på klassikt manér. De står sig utan bildtexter. Kartorna är bra och trevliga recept på utflyktsmat finns, marknadsföringsriktigt, på bild, men inte de arter som Roger Olsson kunnigt berättar om i texterna. Och det är en dålig idé. Man vill, banalt nog, se dem. De flesta läsare vet inte hur gärdsmyg, sileshår, bivargar och kinesisk sekvoja ser ut, eller har inte böcker och tålamod att slå upp dem. Nu är det nog en rätt bra idé att jag slutar klaga.
Sveriges Natur #3 / 2009

En poetisk tipsbok om natursköna utflyktsmål i Göteborgs omnejder – så klart. Varför sitta i Brunnsparken och spana duvor när det finns så många goa utflyktsmål i världsklass i korkarna? En timme från Götaplatsen – femton utflykter runt Göteborg av Anders Järkendal, Roger Olsson och Mikael Svensson (Gullers förlag) får garanterat läsarna att ge sig ut.
Tidningen Turist 3 / 2009

Naturfotografer – kan meddelas i en teaterviskning – är ett säreget släkte. De naturfotografer jag känner sitter i en hydda av granris i tre veckor och väntar på att en havsörn ska hitta en utkastad gris. Och om en korp ska fotograferas måste svärmor och minst två grannat följa med till granrishyddan och sedan gå hem (ty korpen kan bara räkna till tre och kan inte hålla reda på om någon är kvar om fyra har gått in och tre gått hem). Eller också sitter han i ett kyrktorn i tre veckor och väntar på bra ljus. Tjugo sekunder innan ljuset kommer ställer sig en postbil framför objektet. Naturfotografer är professionella och besatta människor.
Jag känner inte till i vilken grad Anders Järkendal och Mikael Svensson delar denna besatthet, men jag har mina misstankar, för boken En timme från Götaplatsen (Gullers förlag) vimlar av vackra bilder. Därtill är Roger Olssons texter vackra.
Bokens idé är alltså enkel. Eftersom människor har en tendens att behöva åka till Sarek eller Madagaskar för att få en naturupplevelse har upphovsmännen i stället gått för att söka skönheten inom en radie av en timme från Götaplatsen. Det blir Amundön, Björkö, Finnsjön, Fiskebäck, Fjärås Bräcka och mycket annat. Det är vågor som slår över granit, snörök över havet, förgyllt solljus i en björk, långhåriga kossor, rimfrost, höstackar, ljunghedar och en och annan grillad korv i närbild. Texterna är lugna, meditativa och lärda utan att vara pösiga.
Om man kan ha någon invändning mot boken är det att den inte vågar lita till dessa kvaliteter – bildernas och texternas skönhet – utan istället ängsligt måste ange busslinjer och GPS-koordinater i anslutning till kartor som visar hur man når utflyktsmålen. Det är helt onödigt. En bok som En timme från Götaplatsen är ingen bruksanvisning. Läsaren ska inte använda boken för att hitta till Amundön – själva skildringen är ju resan till Amundön. Det är mycket finare är en praktisk resehandledning och det är därför En timme från Götaplatsen kommer att vara värdefull även när buss- och färjeinstruktionerna inte längre är giltiga.
Kristian Wedel / Göteborgs-Posten

Mölndalsån är väl mest känd för sina översvämningar, dessutom har väl de flesta sett en skymt av den vid Liseberg. Förmodligen utan att veta vad vattendraget heter.
Under några ungdomsår bodde jag nära ån, som då främst var att betrakta som en sanitär olägenhet. Nu har den restaurerats och i denna bok framstår ån som en omistlig pärla som lyser upp rader av kulturmiljöer. Naturfotografen Mikael Svensson har i många år dokumenterat Mölndalsån och dess omgivningar under olika årstider. Här har han plockat ut ett stort antal av sina bästa bilder och gått samman med författaren Agneta Tjäder, som tidigare i vackra böcker hyllat Kinnekullebygden och bygden kring Åsunden.Boken inleds av en förnämlig karta som visar åns hela lopp, vilket gör att det är enkelt att följa med i bokens berättelser. Då blir det lätt att inse att man stött på ån i många sammanhang där den flyter upp i trakten av Hindås för att slingra sig genom Härryda, Landvetter, Mölnlycke, stryka förbi Råda säteri och Gunnebo slott, ge kraft åt Mölndals kvarnby och andra industrier på vägen mot Liseberg. Sedan kan den dyka upp under det lätt trista namnet Fattighusån vid Ullevi innan den når havet vid Drömmarnas kaj.
Agneta Tjäder bidrar med en mycket faktarik text men skriver ändå underhållande. Inte minst i de många historiska tillbakablickarna på livet utmed ån. Mikael Svenssons bilder lyfter fram sköna vyer som jag knappt trodde fanns, i vart fall hade jag svårt att uppleva dem i min ungdom. Bortsett då från trakten kring Gunnebo som var ett idylliskt utfärdsmål redan då. Ändå blir bilderna inte turistigt insmickrande eftersom han ofta finner nya och roliga infallsvinklar, utan att krångla till det. Boken är ett bra exempel på hur även ett föga märkligt vattendrag kan inspirera till en mycket vacker skildring av en bygd i ord och bild. Naturligtvis återfinns en engelsk sammanfattning i boken.
Hans Menzing / Föreningen för Västgötalitteratur.

Agneta Tjäder har kommit ut med sin sjätte bok. En bok om Mölndalsån. Tidigare har hon skrivit om Drottningholm, Flickan från Ingenstans, Bygden kring berget, Bygden runt sjön och dessutom som medförfattare till Vågskvalp, UT:s bok om människor och händelser i lokaltidningens kölvatten.
Varför blev det en bok om Mölndalsån, kan man undra?
-Jag fick en kontakt med fotografen Mikael Svensson som under en ganska lång tid arbetat med att fotomässigt dokumentera det som finns längs Mölndalsån, säger Agneta.
Det samarbetet, ganska indentiskt med det hon tidigare haft med Jan Töve i boken, Bygden runt sjön, slutade med en tiltalande bok med tjusiga bilder av Mikael och texter från Agneta.
På knappa 200 sidor har paret dokumenterat det mesta som finns värt att berätta om – från Mölndalsåns källa, i trakterna av Töllsjön, till utloppet vid Drömmarnas kaj vid Göta älv i Göteborg. Mellan de två punkterna har paret gjort en resa i ord och bild. För läsare med anknytning till markerna runt ån är förmodligen boken lika intressant och givande som boken om Bygden runt sjön var och är för folk med anknytnng till Ulricehamn.
Bildmässigt lever Mikael Svensson dessutom upp i Töveklass och för oss utan lokal kännedom är det mest de vackra bilderna man fångas av. Att Agneta Tjäder sedan har en flyhänt penna, som gjord för den här typen av texter – gör det att det visuella kompletteras med en värdefull historik.
Jörgen Wester / Ulricehamns Tidning

Den kommer från Hällesjön, en liten källsjö i Töllsjö och rinner så småningom ut i Göta älv i Göteborg. Nu finns Mölndalsån, som det handlar om, skildrad i en bok.
Flitiga Agneta Tjäder svarar för texten och hon har denna gång samarbetat med fotografen Mikael Svensson. Det finns mycket att berätta om Mölndalsån. Först och främst handlar det om en vacker å som flyter fram i ett vackert landskap. Men det är samtidigt en varierande å med ett bitvis dramatiskt lopp. Vid Mölndals kråka finns ett 49 meter högt vattenfall.
Ån kom tidigt att utnyttjas på många sätt, både för fiske och att ta sig fram på, för att inte tala om flottning av timmer. Och länge tog Göteborg sitt dricksvatten direkt utan extra rening från Mölndalsån.
Och fallen i Mölndal kom givetvis att användas. Då Göteborg 1621 fick sina stadsrättigheter låg inte mindre än 33 kvarnar längs Mölndals ström och 75 år senare hade antalet kvarnar ökat till 41 stycken.
Långt tillbaka i tiden kallades ån Grodha. Det är ett ord som betyder “den ofta översvämmade”, något ån fortfarande gör skäl för, även om det nu fattats beslut om att man ska försöka komma till rätta med problemet. Men så sent som i fjol drabbades Mölndal av svåra översvämningar. Förr var ån känd för sina feta ålar, som man fångade i stora mängder i ålkistor vid kvarnar och sågar. Redan på 1200-talet sägs de finaste ålarna vara tingade av biskop Brynolf Algotsson i Skara.
Mölndalsån drabbades så småningom av stort förfall. Med industrialiseringen förvandlades ån till ett stinkande avloppsdike. Det var många olika industrier som tog vara på åns krafter och då miljötänkandet saknades gick det som det gick.
Men så insåg man problemet och ån restaurerades igen och nu går det åter att både bada och fånga ätlig fisk där och skönheten kring ån är återskapad. Hade vi behövt is sommartid hade det gått att hämta den i ån. Det gjordes mycket förr. Den sågades i stora block som sedan förvarades i sågspån till sommaren och användes i forna tiders kylskåp.
Det är mycket kulturhistoria fylld av intressant kuriosa Agneta Tjäder serverar och Mikael Svenssons bildmaterial är stundtals riktigt förföriskt. Boken om Mölndalsån är en utmärkt julklappsbok, även till dem som inte direkt berörs av just denna å, men är kulturhistoriskt intresserade.
Göran Jakobsson / Borås Tidning